Stötte på denna solrosdikt av den engelske poeten William Blake (1757-1827).
Ah! Sunflower
Ah! sunflower, weary of time,
Who countest the steps of the sun,
Seeking after that sweet golden clime
Where the traveller’s journey is done;
Where the youth pined away with desire,
And the pale virgin shrouded in snow,
Arise from their graves and aspire;
Where my sunflower wishes to go.
Personligen föredrar jag originalspråket men dikten finns även översatt till svenska.
Solrosen
Ack, solros som solens takt mäter, av längtan förtärd
till den ljuva gyllene trakt, där slut är vandrarens färd.
o.s.v...
Fantastiskt vacker dikt. Jag känner med dig och din solros. Häsl. Eva-Britt
SvaraRadera