Ingen dans på rosor

Att sköta en trädgård är inte alltid en dans på rosor. Det är mycket som ska göras och det är mycket som ska skötas om och fixas. Att klippa gräset, att rensa ogräs, sköta planteringar, så och skörda. Skörden är väl förstås det som är allra roligast. Alla som någon gång har planterat något känner väl igen känslan när man sakta, sakta drar upp säsongens första morot ur jorden.

I bland känns det som att det är väldigt mycket slit och väldigt lite utdelning. Man plöjer trots allt ner en del pengar i trädgården för få den att se snygg och trevlig ut. Men vad får man egentligen tillbaka? Alla vill ju ha en drömträdgård där de kan sitta och ta det lugnt och samla kraft - men hur många har det egentligen så?? Man kollar på något idylliskt tv-program med Ernst eller någon annan barfotanisse och tror att man ska få det lika fint som det blir när de går loss på en gammal fantasiträdgård från 1800-talet med ett helt TV-team. Det blir sällan så säger min erfarenhet.

Missförstå mig inte nu för jag älskar verkligen min trädgård. Ibland tvivlar jag bara på om det verkligen är värt allt slit man lägger ner. Under sommaren tycker jag att man går och fixar och donar nästan varje dag, bara för att till hösten se allt vackert bara vissna ner igen. Visst, jag kan finna en viss ro i det, men jag kan inte riktigt släppa tanken som gnager där inne - är det verkligen värt det?

Tänk att bo i en lägenhet i stan och bara ha sin lilla balkonglåda att bry sig om. Plantera några blommor, vattna lite och kanske göda dem en smula. Det kanske räcker? I stället för att gå här hemma och påta i jorden så kanske man skulle ge sig ut och resa lite oftare. Frankrike lockar kan jag avslöja...

Det blir nog inte av med någon drastisk förändring den närmaste tiden, men ibland är det bara skönt att få skriva av sig lite. Jag går nog här och pysslar med mina planteringar även nästa år och kanske är det det jag egentligen vill. Jag vet faktiskt inte. Vi får se vad som händer helt enkelt.